All den faderskärlek, som har gått från släkt till släkt, igenom människors hjärtans kanal, alla källsprång av ömhet från människors själar, som har visat sig, är blott som en liten bäck rinnande ut i en gränslös ocean, när den skall jämföras med Guds obegränsade och outtömliga kärlek. En tunga kan inte uttrycka den; en penna kan inte beskriva den. Man må begrunda den dagligen under hela livet; man må rannsaka Skrifterna ingående, för att kunna förstå den; man må samla alla krafter och förmågor, som Gud har gett en, för att fatta den himmelske Faderns kärlek och medkänsla, och likväl ligger det en oändlighet där bortom. Man må studera denna kärlek genom alla släktled; ändå kommer man aldrig att begripa längden och bredden och djupet och höjden hos den kärlek, som Gud hade, då Han utgav Sin Son, för att dö för världen. Evigheten i sig själv kan aldrig blottlägga den helt. Men om vi studerar Bibeln och fördjupar oss i Kristi liv och återlösningsplanen, kommer dessa stora ämnen att öppna vår insikt allt mer.