Jag blev hänvisad till vår erfarenhet i Rochester i New York. Jag såg att när vi bodde där åt vi inte näringsrik mat som vi borde, och sjukdomar lade oss nästan i graven. Jag såg att på samma sätt som Gud ger sina älskade barn sömn, är han villig att ge dem lämplig mat för att bygga upp krafterna. Vi hade goda intentioner. Det var att spara pengar för att stödja tidningen. Vi var fattiga. Jag såg att felet då låg hos församlingen. De som hade pengar var giriga och själviska. Om de hade gjort sin del skulle den börda som tyngde oss ha lättats. Men eftersom vissa människor inte gjorde sin del, blev våra bördor tyngre medan andras blev lättare. Jag såg att Gud inte kräver av någon att leva så sparsamt att Guds tempel försvagas eller skadas. Det finns plikter och krav i hans ord med syfte att göra församlingen ödmjuk och få dem att rannsaka sina själar, och vi behöver inte göra kors och tillverka plikter för att plåga kroppen med syfte att framkalla ödmjukhet. (206) Allt detta är utanför Guds ord.