Syster V, som tog upp dessa ting, borde mot sig själv ha yrkat på tyngre skäl för att hon inte skulle få bli medlem i församlingen. Var hon utan synd? Var alla hennes vägar fullkomliga inför Gud? Var hon fullkomlig i tålamod, självförnekelse, vänlighet, fördragsamhet och sinneslugn? Om hon var utan de svagheter som vanliga kvinnor har, kunde hon kasta den första stenen. Dessa systrar som inte fått komma in i församlingen var värdiga till en plats i den. De var älskade av Gud. Men man handlade oklokt mot dem utan tillräcklig orsak. Det fanns andra, vars saker inte heller hanterades med större himmelsk visdom, till och med utan sunt förnuft. Broder S:s omdöme och kraft till att uskilja har under många år varit förvrängd på grund av hans hustrus inflytande. Hon har varit Satans effektivaste förmedlare. Om han (broder S) hade ägt den äkta självständigheten skulle han ha haft (106) självrespekt och med växande värdighet skulle han ha byggt upp sitt eget hus. När han påbörjade ett förlopp, som var ägnat att inge respekt i hans familj, gick han vanligtvis för långt och var sträng och talade hårt och myndigt. När han efter en tid blev medveten om detta, brukade han gå till motsatt ytterlighet och komma ner från sitt oberoende.