Genom att placera fattiga och lidande bland oss prövar Herren oss för att se vad som finns i våra hjärtan. Vi kan inte utan fara svika principerna, kränka rätten och försumma barmhärtigheten. Vi kan inte se en broder sjunka ned i förfall och gå förbi honom på andra sidan av vägen, utan vi måste genast och helhjärtat försöka att uppfylla Guds bud genom att hjälpa honom. Vi kan inte motarbeta Guds särskilda önskemål utan att följden av våra gärningar återspeglas i våra liv. Vi skulle (262) i våra samveten vara fast övertygade om att vadhelst som vanärar Gud i vårt handlingssätt kan inte heller gagna oss.