Från den dag då Maria tog emot ängelns budskap i Nasaret mindes hon allt som tydde på att Jesus var Messias. Hans osjälviska liv hade övertygat henne om att han inte kunde vara någon annan än den gudasände. Ändå besvärades hon av tvivel och missräkningar. Hon hade längtat efter den tid då hans härlighet skulle uppenbaras. Döden hade skilt henne från Josef, som tillsammans med henne delade hemligheten om Jesu födelse. Nu fanns det ingen som hon kunde anförtro sina förhoppningar och farhågor. De senast gångna månaderna hade varit sorgtyngda. Maria hade varit skild från Jesus som alltid gett henne tröst genom sin medkänsla. Hon grubblade över Simeons ord: "Ja, också genom din själ skall ett svärd gå." – Luk. 2:35. Hon tänkte på de tre ångestfyllda dagar då hon trodde sig för alltid ha förlorat Jesus. Med oro inväntade hon hans återkomst.