De underverk som han utförde på sabbaten avsåg alla att lindra sjukdom och lidande, men fariséerna hade ändå försökt döma honom som sabbatsbrytare. De hade försökt egga upp herodianerna mot honom. De gav sken av att han försökte upprätta ett rivaliserande rike och rådgjorde med dem om hur man skulle kunna röja honom ur vägen. För att upphetsa romarna mot honom hade de framställt honom som en som försökte bryta ned deras auktoritet. De hade prövat alla slags förevändningar för att hindra honom från att öva inflytande över folket. Men dittills hade deras försök blivit utan effekt. De skaror som hade varit vittne till hans barmhärtiga gärningar och hört hans rena och helgade lära visste, att detta inte var någon sabbatsbrytares eller hädares ord och handlingar. Till och med de ämbetsmän som fariséerna hade sänt ut, hade påverkats av hans ord, så att de inte kunde bära hand på honom. Till slut blev judarna desperata och utfärdade en förordning att var och en som bekände sig tro på Jesus, skulle uteslutas ur synagogan.