Eftersom den fallna människan inte kunde besegra Satan med sin mänskliga styrka, kom Kristus från Himmelens kungliga hov, för att hjälpa henne med Sin mänskliga och gudomliga styrka i förening. Kristus visste, att Adam i Eden, med sina överlägsna fördelar, skulle ha kunnat motstå Satans frestelser och besegra honom. Han visste också, att det inte var möjligt för människan utanför Eden, skild från Guds ljus och kärlek sedan syndafallet, att motstå frestelser i sin egen kraft. För att ge människan hopp, och för att rädda henne från fullständig undergång, ödmjukade Han Sig och antog människans natur, så att Han med Sin gudomliga kraft i förening med det mänskliga skulle kunna nå människan, där hon är. Han skaffade åt Adams fallna söner och döttrar den styrka, som det är omöjligt för dem att säkra själva, så att de i Hans namn skulle kunna övervinna Satans frestelser.