Aposteln Jakob säger att den himmelska visheten i första hand är ”ren” (Jakob 3:17). Tänk om han hade träffat dem som tar Jesu dyrbara namn på läpparorenade av tobak, de vilkas andedräkt och person är besmittade av dess vidriga lukt, sådana som förorenar himlens rena luft och tvingar alla i sin omgivning att inandas giftet. Skulle inte aposteln, om han hade mött en sådan vana, som i så hög grad står i strid mot evangeliets renhet, ha fördömt den som ”jordisk, självisk, ja, av de onda andarna”? Tobakens slavar, som gör anspråk på att vara välsignade med fullkomlig helgelse, talar om sitt himmelska hopp. Men Guds ord förklarar tydligt att ”aldrig någonsin skall något orent komma in i den (det himmelska Jerusalem)” (Upp 21:27).