Ryktet om Jesu framgång, som kom för Johannes’ öron, bragtes också till Jerusalem och uppväckte stor missunnsamhet och hat emot honom. Jesus kände fariséernas hårda hjärtan och förmörkade sinnen och visste, att de inte skulle spara några mödor för att åstadkomma en splittring emellan hans egna och Johannes’ lärjungar, vilket skulle skada hans verk svårt. Därför upphörde han i stillhet med att döpa och begav sig i väg till Galiléen. Han visste, att den storm närmade sig, som snart skulle bringa om livet den ädlaste profet, som Gud någonsin hade givit världen. Han ville undvika all splittring i det stora verk, som låg framför honom, och flyttade för stunden bort från denna trakt för att förhindra all strid, som kunde bli skadlig för Guds sak.