Nu skall ni, fortfor Samuel, med egna ögon få se det stora under som Herren utför. Jag skall ropa till Herren, och fastän det är mitt i veteskörden skall han låta det åska och regna. Då måste ni inse att det i Herrens ögon var en stor synd som ni begick när ni begärde en kung.' Samuel ropade till Herren, och Herren lät det åska och regna den dagen. Inget regn brukade falla i Österlandet under tiden för veteskörden i maj och juni månader; himmelen var fri från moln och vädret var behagligt. En sådan häftig storm denna årstid fyllde alla hjärtan med fruktan. Folket ödmjukade sig nu och bekände sin synd, som det hade begått: 'Bed för oss, dina tjänare, till Herren, din Gud, att vi slipper dö, fastän vi har rågat våra synders mått med att begära en kung.' |