Himmelens änglar, som alltid se Faderns ansikte i himmelen, fröjda sig öfver att kunna tjäna hans små. Änglar äro alltid närvarande, där de mest behöfvas. De vistas i deras närhet, som hafva de hårdaste strider att utkämpa med det egna jaget och hvilkas omgifning är ogynnsam. Svaga och ängsliga själar med allehanda olyckliga karaktärsdrag, stå särskildt under änglarnas skydd. Hvad den själfviske skulle betrakta som förnedrande, nämligen' att tjäna de elända och till karaktären på alla sätt fördärfvade, det utföres af rena, syndfria väsenden i de himmelska gårdarna. |