Det var på så sätt som Nineve, ”den jublande staden som satt så trygg och tänkte för sig själv: ´Jag och ingen annan!´”, blev en öken. ”Tom, tömd, förödd!” ”Den plats där de unga lejonen åt sitt byte, där lejonet och lejoninnan och lejonungen strövade omkring, utan att någon skrämde dem.” Sef. 2:15 Nahum 2:10, 11 Genom att se framåt mot den tid då Assyriens stolthet skulle vara bruten, profeterade Sefanja om Nineve: ”Där skall hjordar lägra sig, alla slags vilda djur. Både pelikaner och hägrar skall om natten bo på dess pelarhuvuden. En röst skall eka i fönstren och förödelse skall vara på trösklarna, ty cederpanelen är bortriven.” Sef. 2:14