74. Vissa personer tar med sig mat till lägermötet som är helt olämplig för sådana tillfällen, överdådiga kakor och pajer och en mängd olika rätter som skulle störa matsmältningen hos en kroppsarbetande man. Det bästa anses naturligtvis inte vara för bra för predikanten. Folket skickar dessa saker till hans bord och bjuder honom till sina bord. På så sätt frestas predikanter att äta för mycket och mat som är skadlig. Inte bara minskar deras effektivitet vid lägermötet; men många drabbas av magbesvär. Förkunnaren bör tacka nej till denna välmenade men okloka gästfrihet, även med risk för att verka otrevlig. Och folket borde äga för mycket sann vänlighet för att truga på honom ett sådant alternativ. De gör fel när de frestar predikanten med ohälsosam mat. Dyrbar talang har därför gått förlorad för Guds sak; och många, medan de lever, berövas halva kraften och styrkan i sina förmågor. Förkunnarna, framför alla andra, bör hushålla med hjärnans och nervernas styrka. De bör undvika all mat eller dryck som har en tendens att irritera eller sätta nerverna i dallring. Upphetsning följs av nedstämdhet; överdrivet ätande och drickande grumlar sinnet och bringar svåra och förvirrade tankar. Ingen människa kan bli en framgångsrik arbetare i andliga ting förrän hon iakttar strikt avhållsamhet och måttfullhet i sina kostvanor. Gud kan inte låta Sin Helige Ande vila över dem som, även om de vet hur de bör äta för hälsan, håller fast vid en kurs som försvagar sinne och kropp.— Manuskript 8, 1882