Många, som hade ansett buden som förbud mot faktiska brott, men inte nått längre, insåg nu att Guds lag bör lydas både i anda och till bokstav. På detta sätt tar Jesus upp buden separat och förklarar djupet och vidden hos deras krav, och avslöjar judarnas ödesdigra misstag i deras blott yttre lydnad. Jesus ger en lektion om edavläggning och säger: ”Ert tal skall vara ja, ja och nej, nej. Allt utöver det kommer från den onde.” {Vers 37.} Det tredje budet fördömer den profane sväraren, men föreskriftens anda når ändå längre och förbjuder, att Guds namn införs i samtalet på ett slarvigt eller icke vördsamt sätt. Många, till och med av de bekännande efterföljarna till Kristus, har för vana, att lättsamt använda Guds namn, och inte ens i sina böner och uppmaningar använder de det Högsta Namnet med ordentlig högtidlighet.