Det är sant att vi ibland blygs över vår ogudaktighet. Vi överger några av våra onda vanor, innan vi blir medvetna om att vi dras till Kristus. Men närhelst vi försöker reformera vårt liv på grund av en uppriktig önskan att göra det som ar rätt, är det Kristi kraft som verkar i oss. Ett inflytande som vi inte själva vet om, verkar på vår själ, samvetet väcks, och en förändring till det yttre sker i vårt liv. Och när Jesus drar oss till korset, så att vi får se honom som blivit plågad för våra synders skull, börjar hans vilja påverka våra samveten. Vårt orättfärdiga liv och våra i hjärtat djupt rotade synder uppenbaras för oss. Vi börjar fatta något av Kristi rättfärdighet och utropar: "Orättfärdigheten måste vara allvarligare än jag förstått, då den fordrar ett sådant offer för syndarens återlösning! Var all denna kärlek, allt detta lidande, all denna förödmjukelse nödvändig, för att vi inte skulle förgås, utan få evigt liv?"