Juda kung föraktade de ovanliga privilegier, som erbjudits honom och följde med berått mod en väg som han själv hade valt. Han bröt sitt hedersord till den babyloniske härskaren och gjorde uppror. Detta förde honom och hans rike in i en svår knipa. ”Kaldeernas, arameernas, moabiternas och ammoniternas härar” sändes emot honom, och han var ur stånd att förhindra att landet översvämmades av dessa plundrare. 2 Kung. 24:2 Inom några få år avslutade han sin fördärvbringande regering i vanära. Han var förkastad av Gud, oälskad av sitt folk och föraktad av Babylons härskare, vilkas förtroende han hade svikit. Allt detta blev resultatet av hans ödesdigra misstag att vända sig bort från Guds avsikt, då den blev uppenbarad genom hans utvalde budbärare.