Många predikanter har inte ett odelat intresse för Guds verk. De har bara investerat lite tid i Hans verk och eftersom de har så få aktier i sanningens utbredande frestas de lätt att lämna det. De är inte etablerade, stärkta, avgjorda. Den som förstår sin egen karaktär väl och som känner till den synd som lättast besvärar honom och de frestelser som har lätt för att övervinna honom, bör inte i onödan utsätta sig för dem och inbjuda frestelserna genom att han ger sig in på fiendens mark. Om plikten kallar honom när omständigheterna inte är gynnsamma, kommer han att få en särskild hjälp från Gud och alltså gå väl rustad för en konflikt med fienden. Självkännedom kommer att rädda många från att falla för svåra frestelser och beskydda många mot ett vanhedrande nederlag. För att lära känna oss själva är det nödvändigt att vi noggrant rannsakar motiven och principerna för vårt uppförande, (518) och jämför våra handlingar med den norm för plikter som har uppenbarats i Guds ord. Predikanter bör uppmuntra och vårda välgörenhet.