Man får inte bara tänka på de framstående och kompetenta på bekostnad av de lägre samhällsklasserna. Kristus har sagt till sina budbärare att också gå ut på småvägarna och stigarna, till de fattiga och ödmjuka. I gränder och på bakgator i de stora städerna finns det enskilda och familjer som kanske är främlingar i ett främmande land och som inte har kontakt med någon församling. I sin ensamhet upplever de att Gud glömt bort dem. De förstår inte vad de måste göra för att bli frälsta, och många av den har sjunkit ner i synd. Många är också bedrövade och tyngda av lidanden, brist på det nödvändiga, otro och förtvivlan. De drabbas av alla möjliga själsliga och kroppsliga åkommor. De längtar efter lindring på sina problem och Satan frestar dem att söka den i nöjen och njutningar, vilket bara leder till ruin och död. Han erbjuder dem Sodoms äpple, som kommer att bli aska på deras läppar. De slösar sina pengar på det som inte ger något och sina ansträngningar utan att bli tillfredsställda.