Ditt fall, broder R, är snarlikt. Men ansvaret som vilar på en av Kristi pastorer, som ska varna välden för den kommande domen, är så mycket större än en vanlig hantverkares ansvar, som eviga ting är viktigare än de världsliga. Om evangeliets tjänare gör som han har lust med, snarare än styrs av plikten, om han ger efter för jaget på bekostnad av den andliga styrkan och som resultat handlar obetänksamt, då kommer människor att träda fram i domen och fördöma honom för hans otrohet. Människors blod kommer att befläcka hans klädnad. För den ohelgade pastorn kan det tyckas vara en bagatell att vara nyckfull, impulsiv och ohelgad, att bygga upp och sedan riva ner, att göra de människor som blivit omvända av den sanning han predikat, modlösa, bekymrade och nedslagna. Det är sorgligt att förlora förtroendet hos just de människor som han arbetat för att rädda. Resultatet av en pastors okloka handlingssätt kommer inte att förstås helt och hållet förrän pastorn ser saken som Gud ser den.