De, som på så sätt hjälpte till med, att upprätthålla den romerska myndigheten, ansågs vara avfälliga. Judarna ansåg det som förnedrande, att på något sätt umgås med en publikan. De ansåg, att ämbetet var identiskt med förtryck och utpressning. Men Jesu sinne formades inte efter fariséernas fördomar. Han tittade under ytan och läste hjärtat. Hans gudomliga öga såg i Matteus en, som Han kunde använda, för att upprätta Sin församling. Denne man hade lyssnat till Kristi lärdomar och hade attraherats av Honom. Hans hjärta var fullt av vördnad för Frälsaren, men Matteus hade aldrig tänkt på, att denne store lärare skulle nedlåta Sig till, att lägga märke till honom, än mindre välja honom som lärjunge. Därför blev hans förvåning stor, då Jesus tilltalade honom med orden: ”’Följ mig!’” {Matteusevangeliet 9:9.}