Lärjungen Johannes försökte inte, att dölja det faktum, att han var en av Jesu efterföljare, då han trädde in i rättegångssalen. Han blandade sig inte med det grova sällskapet, som förolämpade och hånade hans Mästare. Han förhördes inte, ty han antog inte en falsk uppsyn och blev därför ej misstänkt. Han sökte ett tillbakadraget hörn säkrad från observation av pöbeln, men så nära Jesus som det var möjligt för honom att vara. På denna plats kunde han höra och se allt, som hände vid prövningen av hans Herre.