Tidigare generationers kristna höll söndagenhelig i tro att de höll den bibliska vilodagen. Och det finns ännu sanna kristna i alla kyrkosamfund, den romersk-katolska kyrkan inte undantagen, som tror att söndagen är den vilodag som Gud har bestämt. Gud accepterar deras uppriktiga avsikt och deras ärlighet mot honom. Men när helighållandet av söndagen genomförs genom lagstiftning, och när världen blir upplyst om att den sanna sabbaten skall hållas helig, kommer var och en som överträder Guds befallning för att lyda ett bud som inte har någon högre auktoritet än den romerska kyrkans att sätta påvemakten över Gud. Han hyllar därigenom den romerska kyrkan och den makt som genomdriver den ordning som den romerska kyrkan har infört. Han tillber vilddjuret och dess avbild. När människor förkastar den dag som Gud har förklarat vara tecknet på hans auktoritet, och i dess ställe ärar det som Rom har valt som tecknet på sin överhöghet, accepterar de tecknet på lydnad för den romerska kyrkan - ”vilddjurets märke”. Och inte förrän denna sak har tydligt framhållits för människorna, och de ställs inför valet mellan Guds bud och människors bud, kommer de som fortsätter med överträdelse att ta emot ”vilddjurets märke”.