Vidare skriver han om sin önskan för bröderna i Efesus, att de skall komma till insikt om hur stora en kristens förmåner är. Han skildrar på det mest upphöjda språk den underbarakraft och kunskap som de, som den Högstes söner och döttrar, kan få. För dem var det möjligt att ”genom hans Ande växa till i kraft” till sin ”invärtes människa”, och att de skulle vara ”rotade och grundade i kärleken”, så att de ”tillika med alla de heliga till fullo förmån fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är och så lära känna Kristi kärlek, som övergår all kunskap”. Men apostelns bön når sin höjdpunkt när det gäller förmånerna, när han ber att de skulle bli ”helt uppfyllda av all Guds fullhet”. (Ef 3:16-19, 1917).