I Kristus utgav Gud sig själv för våra synder. Han led korsets grymma död. Han bar syndabördan i vårt ställe, »den rättfärdige för den orättfärdige», för att han för oss ville uppenbara sin kärlek och dra oss till sig. Aposteln säger: »Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder.» — Ef. 4:32. Låt Kristus, som är det gudomliga livet, bo i er och genom er uppenbara den himmelska kärlek, som inger den modlöse hopp och förmedlar himmelens frid till ett av synden sargat människohjärta. Detta är det villkor som möter oss, när vi kommer till Gud och tar emot nåd av honom. Vi överlämnar oss själva åt honom för att uppenbara hans nåd för andra. Det enda nödvändiga, för att vi skall kunna ta emot och delge andra Guds förlåtande kärlek, är att vi lär känna och tror på den kärlek, varmed han har älskat oss (1 Joh. 4:16). Satan använder sig av alla bedrägliga medel för att hindra oss från att fatta denna kärleks djup. Han vill få oss att tro, att våra felsteg och överträdelser är så svåra, att Herren inte kan lyssna till våra böner eller välsigna och frälsa oss. Hos oss själva kan vi inte se annat än svaghet, ingenting som kan göra oss värdiga inför Gud, och Satan vill inbilla oss, att bristerna i vår karaktär är outplånliga. När vi söker oss till Gud, viskar fienden: »Det lönar sig inte för dig att bedja. Var det inte du som begick den där svåra synden? Har du inte syndat mot Gud och kränkt ditt eget samvete?» Det finns då goda grunder för oss att svara honom: »Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.» — 1 Joh. 1:7. I de stunder vi vet, att vi har syndat, och inte anser oss kunna bedja, så har vi nått den rätta tiden att verkligen bedja. Kanske känner vi oss överväldigade av skam och djupt förödmjukade, men det är just då som trons bön skall uppsändas. »Det är ett fast ord och i allo värt att mottagas, att Kristus Jesus har kommit i världen för att frälsa syndare, bland vilka jag är den främste.» — 1 Tim. 1:15. Förlåtelse av och försoning med Gud får vi inte som lön för något vi har gjort. Inte heller får vi dessa gåvor på grund av syndiga människors förtjänst. Nej, vi får dem av Gud oförtjänt på grund av Kristi fläckfria rättfärdighet.