Frälsaren ser med oändlig ömhet på dem som han har köpt med sitt eget blod. Han betraktar dem med outsäglig längtan. Hans hjärta känner en dragning till dem, inte endast till de bäst fostrade och mest tilldragande barnen, utan till dem som genom sina arvsanlag och genom försummelse fått motbjudande karaktärsdrag. Många föräldrar inser inte i hur stor utsträckning de är ansvariga för sina barns karaktärsfel. De äger inte den ömhet och det förstånd som behövs för att rätt behandla sina felande barn som de själva har gjort till vad de är. Men Jesus betraktar dessa barn med ömt medlidande. Han ser från verkan till orsak.