Kristus ger Sina budbärare samma längtansfulla kärlek som Han själv har när Han söker efter de förlorade. Vi skall inte bara säga: ”Kom.” Det finns de som hör ropet, men deras förstånd är för slött för att förstå dess betydelse. Deras ögon är för blinda för att se något gott i beredskap åt dem. Många inser sin stora förnedring. De säger: Jag är inte lämplig att bli hjälpt; lämna mig i fred. Men arbetarna får inte avstå. Ta i öm, medlidande kärlek tag i de modlösa och hjälplösa. Ge dem Ert mod, Ert hopp, Er styrka. Genom vänlighet tvinga dem att komma. ”Sådana som tvivlar skall ni vara barmhärtiga mot och frälsa genom att rycka dem ur elden.” Judasbrevet verserna 22, 23.