Man vidtog nu åtgärder, för att stadfästa det utvalda folket under Jehova som dess Konung. Moses hade förut blivit tillsagd: "'Gå upp till Herren, du själv och Aron, Nadav och Avihu och sjuttio av Israels äldste, och fall ner och tillbed på avstånd. Endast Mose får närma sig Herren". Medan folket tillbad nedanför berget, blev dessa utvalda män uppkallade på det. Dessa sjuttio äldste skulle bistå Moses i, att styra Israel, och Gud gav dem Sin Ande samt ärade dem, genom att låta dem skåda Hans makt och storhet. "Och de såg Israels Gud. Under hans fötter var som ett golv av safir; det liknade själva himlen i klarhet." De såg inte Gud Själv, men de såg den härlighet, som omgav Honom. Före denna tidpunkt kunde de inte ha uthärdat en sådan syn; men uppenbarelsen av Guds makt hade genom injagad fruktan tvingat dem till bättring. De hade begrundat Hans härlighet, renhet och barmhärtighet, till dess de kunde träda närmare Honom, som var föremål för deras begrundande. |