Hela jorden häver sig. Den rullar som havets vågor. Dess yta bryts sönder. Det ser ut som [252] om själva grundvalarna sviktar. Bergskedjor sjunker. Bebodda öar försvinner. Hamnstäder som har blivit som Sodom i ogudaktighet uppslukas av de upprörda vattenmassorna. . . De furstliga palatsen, på vilka världens stora män har slösat sina rikedomar för att förhärliga sig själva, raseras till ruiner inför deras ögon. Fängelsemurar rämnar. Guds folk som har hållits inspärrade för sin tro befrias. - GC 637 (1911). [253]