Hans ord blev inte verkningslösa. Dagen efter det, att Luther hade avgett sitt svar, lät Karl förelägga Riksdagen ett budskap, vari han kungjorde sitt beslut om, att föra vidare sina föregångares politik, genom att upprätthålla och värna den katolska religionen. Då Luther hade avslagit, att ge upp sina villfarelser, skulle det användas de kraftfullaste åtgärder emot honom och de kätterska lärosatser, han lagt fram. Icke desto mindre förklarade kejsaren, att Luthers lejdbrev måste respekteras, och att han måste ha tillåtelse att nå hem i säkerhet, innan det kunde inledas en process mot honom. ”Jag är fast besluten om, att efterfölja mina förfäders exempel”, skrev monarken.