Kapitel 246. Se EGW:s anmärkning om Första Krönikeboken 27:32-34. Kapitel 2620-22 (Kapitel 16:28; 17:9; Jeremia 20:10). Omkringvandrande ykten ödelägger enheten – Det händer, att bröder umgås i åratal och tror sig kunna lita på dem, som de känner så väl, lika mycket som på medlemmar av sina egna familjer. I det här umgänget förekommer det en frihet och en tillit, som ej kunde förekomma mellan dem, som inte delar samma tro. Detta är väldigt trevligt, medan ömsesidig förtröstan och broderlig kärlek består; men låt ”brödernas anklagare” vinna tillträde till hjärtat hos en av de här männen, varigenom han kommer att härska över sinnet och föreställningsförmågan, så uppstår det svartsjuka, likaså misstänksamhet och avund; och sedan upptäcker han, som trodde sig vara trygg i sin broders kärlek och vänskap, att förtroendet sviktar och hans egna bevekelsegrunder bedöms felaktigt. Den falske brodern glömmer bort sina personliga svagheter, glömmer bort sin skyldighet, att inte tänka eller tala illa om andra, för att inte vanära Gud och såra Kristus i form av Hans heliga, och varje tänkbart eller inbillat fel anmärks på skoningslöst, och dessutom framställs en broders sinnelag som mörkt och tvivelaktigt. |