Kungar och regenter hade en bägare, som de drack ur, vilken betraktades som ett säkert hjälpmedel, för att upptäcka, om det var gift i deras dryck. ”Då svarade de honom: ’Varför talar min herre så? Dina tjänare skulle aldrig kunna göra något sådant! Pengarna vi hittade överst i våra säckar har vi ju fört tillbaka till dig från Kanaans land. Varför skulle vi då stjäla silver eller guld ur din herres hus? Den av dina tjänare som har bägaren skall dö och vi andra skall bli min herres slavar.’ Han svarade: ’Ja, det skall bli som ni har sagt. Den som bägaren finns hos skall bli min slav. Men ni andra är utan skuld.’ Var och en skyndade sig att lyfta ner sin säck på marken och öppnade den. Han sökte först hos den äldste och slutade hos den yngste. Och bägaren hittades i Benjamins säck.” Kapitel 44:7-12. |