Nära Betsaida, vid norra änden av Galileiska sjön, fanns ett ensligt område, förskönat av vårens friska grönska, som erbjöd Jesus och hans lärjungar en välkommen tillflyktsort. Till detta ställe drog de sig tillbaka. Här kunde de få vila, avskilda från skarornas oro. Här kunde lärjungarna lyssna till Jesu ord utan att bli störda av fariséernas mothugg och anklagelser. Här hoppades de få åtnjuta en kort tids samvaro i sällskap med sin Herre.