Jesus stod ödmjuk och tålmodig inför den rasande folkmassan, då de utslungade de vidrigaste förolämpningar. De spottade honom i ansiktet – det ansikte som de en gång kommer att vilja gömma sig för, det som skall lysa upp Guds stad och skina starkare än solen. Men Kristus gav inte syndarna någon vredgad blick. De täckte över hans huvud med ett gammalt klädesplagg, så att han inte kunde se, och slog honom i ansiktet och skrek: ”Profetera! Vem var det som slog dig” (Luk. 22:64).? Det rådde en uppbragt stämning bland änglarna. De ville undsätta honom omedelbart, men deras överordnade änglar hindrade dem.