Dock har Gud fastställt en dag för slutet på denna världs historia: ”Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.” {Vers 14.} Profetiorna uppfylls snabbt. Det måste talas mycket mera om dessa kolossalt viktiga ämnen. Dagen är här, när allas eviga öde skall avgöras för alltid. Denna Herrens dag hastar. De falska väktarna upphäver ropet: ”Allt är väl”; men Guds dag närmar sig snabbt. Dess fotsteg är så stilla och tysta, att de inte väcker världen ur den dödslika slummer, som den har fallit i. När väktarna ropar: ”’Fred och trygghet’, då drabbas de av undergång… plötsligt… och de slipper inte undan.” ”som en snara. Ty den skall komma över alla som bor på jorden.” {Första Tessalonikerbrevet 5:3; Lukasevangeliet 21:35.} Dagen överrumplar den nöjesälskande och syndige personen som en tjuv om natten. När alla synbart känner sig säkra, och människor (336) går och lägger sig till vila, då stjäl den listige midnattstjuven sitt byte. När det är för sent, att förhindra det onda, upptäcker man, att några dörrar och fönster inte hade varit låsta och säkrade. ”Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.” {Matteusevangeliet 24:44.} Folk slår sig nu ned till ro, de tror sig vara säkra i de allmänna kyrkorna; men alla bör vara påpassliga, så att det inte förekommer en öppning, som fienden kan komma in igenom. Stora ansträngningar bör göras, för att påminna folk om detta ämne. Det högtidliga faktumet skall inte endast framhållas för världens folk, utan också för våra egna församlingar, att Herrens dag kommer plötsligt och oväntat. Profetians förfärliga varning riktas till varje människosjäl. Ingen skall känna sig säker på, att inte bli överraskad. Låt ingen uttolkning av profetiorna beröva Er överbevisningen om riktigheten hos de begivenheter, som visar att detta är väldigt nära förestående.