Kristus var en från Gud utsänd lärare, och Hans ord innehåller inte ett enda ogräs, eller någonting liknande oväsentligheter. Men styrkan hos människors läror består av påståenden, icke av sanning. Nutidens lärare uppnår vanligen endast tidigare lärares nivå; och trots all betydelse, som måhända kan fästas vid de största författares ord, är det omöjligt, att spåra dem bakåt till den första, stora principen, till Källan för osviklig visdom, varifrån undervisare hämtar sin egentliga myndighet. Det förekommer en smärtsam osäkerhet, ett ständigt letande och krafsande efter den förvissning, som endast går att finna hos Gud. Den mänskliga storhetens basun må skalla, men den ger ifrån sig ett osäkert ljud; basunens klang är opålitligt, och därmed sätts människors frälsning på spel.