Den tid är mycket nära, då världen kommer att uppleva en sorg, som ingen mänsklig balsam kan läka. Kort tid innan den sista stora ödeläggelsen kommer över världen, kommer minnesmärken, som har uppförts för att berömma människors storhet, att falla sönder till grus. Guds vedergällningsdom kommer att falla på dem, som trots stort ljus har fortsatt att leva i synd. Dyrbara byggnader har uppförts som man ansåg var brandsäkra; men liksom Sodom ödelades av flammorna från Guds hämnd, så kommer dessa stolta byggnader att bli till aska. Jag har sett skepp, som har kostat oerhört mycket pengar, kämpa mot det väldiga havet i sina försök att trotsa de vrede böljorna; men med alla sina skatter av guld och silver och hela deras last av människor sjönk de ned i den våta graven. ... Men under de spända oroligheterna med förvirring på alla håll finns det ett uppdrag att utföra för Gud i världen. {ST 9. okt. 1901}