Kallelsen till högtiden hade getts av Kristi lärjungar. Vår Herre hade sänt ut de tolv och därefter de sjuttio, och förkunnade att Guds rike var nära, och uppmanade människor att omvända sig och tro på evangeliet. Men uppmaningen hörsammades inte. De som var bjudna till festen kom inte. Tjänstefolket sändes ut senare för att säga: ”Jag har gjort i ordning min måltid. Mina oxar och min gödboskap är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopet!” Detta var budskapet till den judiska nationen efter Kristi korsfästelse; men nationen som påstod sig vara Guds eget folk förkastade det evangelium som kom till dem i den Helige Andes kraft. Många gjorde detta på det mest hånfulla sätt. Andra blev så upprörda över erbjudandet om frälsning, erbjudandet om förlåtelse för att ha förkastat härlighetens Herre, att de vände sig mot budskapets bärare. Det bröt ut ”en svår förföljelse”. Apostlagärningarna 8:1. Många, både män och kvinnor, kastades i fängelse, och några av Herrens budbärare, som Stefanus och Jakob, dödades.