Det gjordes många kraftfulla försök till, att få dem att vackla i tron. Ingen kunde undgå att se, att om den jordiska helgedomen var en avbildning av den himmelska, var den lag, som förvarades i arken på jorden, en exakt kopia av lagen i arken i himmelen, och att man inte kunde anta sanningen om den himmelska helgedomen, utan att erkänna Guds lags krav och därmed erkänna Sabbaten som vilodag enligt det fjärde budet. Här var orsaken till det bittra och beslutsamma motståndet mot den harmoniska förklaring av Bibeln, som uppenbarade Kristi tjänst i den himmelska helgedomen. Människor försökte att stänga den dörr, som Gud hade öppnat, och att öppna den dörr, som Han hade stängt. Men Han, som ”öppnar så att ingen kan stänga, och stänger så att ingen kan öppna”, har sagt: ”Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig, en dörr som ingen kan stänga”. Uppenbarelseboken 3:7, 8. Kristus hade öppnat dörren till eller tjänsten i det allra heligaste, ljuset strålade ut från denna öppna dörr i helgedomen i himmelen, och det visades, att det fjärde budet var en del av den lag, som förvaras där. Vad Gud har upprättat, förmår ingen människa att tillintetgöra.