Några män, som djupt betagits av röran i den religiösa världen, inbillade sig att de mottagit särskilda uppenbarelser från himmelen och hävdade, att de fått i gudomligt uppdrag, att fullfölja Reformationen, som de menade blott inletts försiktigtvis av Luther. I verkligheten förstörde de just det arbete, som han hade utfört. De förkastade det stora rättesnöre, som var själva Reformationens grundval – att Guds Ord är den enda fullt ut giltiga regeln för tron och dess utövning – och ersatte denna ofelbara vägvisare med sina egna känslors och intrycks föränderliga och osäkra måttstock. Då den store kännaren av falskhet och villfarelser på detta vis satts åsido, stod vägen öppen för Satan att efter eget gottfinnande härska över själarna.