Hot och mordlust
Prästerna och rådsherrarna hade hoppats att villfarelsen skulle kunna undertryckas genom deras vaksamhet och hårda förföljelse. Nu insåg de att de måste tillämpa de beslutsamma åtgärder som de vidtagit i Jerusalem, också på andra platser för att bekämpa den nya undervisningen. Till det särskilda arbete som de ville ha gjort i Damaskus, erbjöd Saulus sina tjänster. Han "andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar" och "gick till översteprästen och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på 'den vägen', vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem." Detta skulle han göra "med fullmakt och uppdrag från översteprästerna". (Apg. 26:12.) Saulus av Tarsus befann sig i sin mannaålders styrka och vitalitet och var upptänd av missriktat nit. Han begav sig nu ut på den minnesvärda resa, vars egendomliga händelser skulle komma att förändra hela hans livsinriktning.