Många lägger ned mycket pengar på att uppföra behagliga och smakfulla byggnader åt sig själva; men när de förbereder en plats, där de kan vistas i den Högstes och mest Upphöjdes närhet, visar de en besynnerlig likgiltighet, och har inget särskilt intresse för bekvämlighet, arrangemang och hantverk. Deras offer ges inte med glädje i hjärtat, utan motvilligt; och de söker hela tiden efter ett sätt, att göra den heliga byggnaden billigast möjlig. Ändå skall den tjäna som hus för tillbedjan. Somliga visar större intresse för, att bygga ladugårdar, där de kan hysa sin boskap, än de har för, att bygga en tillbedjansplats för Gud. Dessa värdesätter heliga förmåner i förhållande till de gärningar de visar. Och deras framgång och andliga styrka motsvarar också deras gärningar. Gud låter inte Sin välsignelse vila över dem, som tillmäter gudomliga ting så ringa värde. Gud godtar inga ovilliga och förbehållsamma offer. De, som på allvar bringar Herren antagbara offer, av det allra bästa de har, och det villigt, liksom Israels barn bragte sina gåvor till Mose, blir välsignade i samma grad, som de har tillmätt värdet av gudomliga ting.