Säljarna tog ut oskäliga priser för sina djur, och vinsten delades med prästerna och rådsherrarna, vilka på detta sätt gjorde sig rika på folkets bekostnad. Tillbedjarna trodde, enligt vad de hade blivit lärda, att om de ej bringade något offer, skulle inte Guds välsignelse vila över deras barn eller deras land. Alltså kunde man utkräva höga priser för djuren, ty efter att ha kommit så långt, kunde folket ej återvända hem, utan att ha utfört de gudaktighetsövningar, för vilka de kommit dit.