Men i den stad, som tillhörde deras kungasläkt, blir de ej igenkända eller väl mottagna, utan snarare skymfligt bemötta. Trötta och husvilla fortsätter de den trånga gatan tvärs genom staden från stadsporten till de östra utkanterna, förgäves sökande en viloplats för natten. Det finns intet rum för dem i härbärget. Till sist finner de en tillflyktsort i ett bristfälligt skjul, avsett till härbärge åt djur, och här föds världens Frälsare.