Då vi hade betraktat templets skönhet gick vi ut, och Jesus lämnade oss och återvände till staden. Snart hörde vi hans vackra röst igen, som sa: ”Kom mitt folk, ni har kommit ur stor nöd, gjort min vilja och lidit för mig. Kom in till måltiden för jag vill fästa upp mina kläder och servera er.” Vi ropade: ”Halleluja, vilken ära” och gick in i staden. Här såg jag ett bord av rent silver. Det var många kilometer långt men ändå kunde vi överblicka det. Jag såg frukten från livets träd, mannat, mandel, fikon, granatäpplen, druvor och många andra slags frukter. Jag bad Jesus att få äta av frukten. Han sa: ”Inte nu. De som äter av frukten i detta land återvänder inte mer till jorden. Men om du är trofast kommer du snart både att få äta av frukten från livets träd och dricka av vattnet från källan. ”Och” sa han, ”du måste tillbaka (70) till jorden igen, och berätta för andra vad jag har visat för dig.” Sedan bar en ängel mig varsamt ner till denna mörka värld. Ibland tänker jag att jag inte kan stanna här längre. Allt på jorden ser så dystert ut. Jag känner mig mycket ensam här, för jag har sett ett bättre land. O, om jag hade vingar som en duva, då skulle jag flyga iväg och finna ro. |