En hård, orättvis, klandersjuk anda har haft fritt utlopp ibland dem beklädande förtroendeplatser inom Guds verk. Med mindre de, som har låtit denna anda få fritt spelrum, blir omvända, kommer de att fritas från sin del av ansvaret i de rådgivande kommittéerna, inbegripande affärstransaktioner. Med mindre de blir (186) omvända, får icke deras röster höras i rådet, för det samlade utfallet är mera skadligt, än gagnligt. En felaktig anda härskar, människor syndar genom sina ord, och misstänksamhet, misstro, avund, onda förmodanden och orättvisa förekommer även i förbindelse med Guds sak. Falsk nitiskhet ses som iver för Guds sak; men jagets eländiga, lortiga kläder måste tillintetgöras, och i deras ställe måste människan ta emot Kristi rättfärdighet. Förföljelsen, som förekommer ibland församlingens medlemmar, är den mest rysansvärda sak. Det stämmer, att några har begått misstag och gjort fel, men det är lika sant, att dessa fel och misstag inte är lika allvarliga i Guds ögon, som den hårda och oförlåtande andan är hos dem, som är kritiker och självutnämnda granskare. Många av dem, som känner sig fria, att avkunna dom över andra, felar själva, och deras misstag må te sig harmlösa utåt, men de genomsyras av en dödlig ondska, som fördärvar deras andliga liv. |