Moses blev nu "med sin tjänare Josua" uppkallad till Gud på berget. Enär de skulle komma att vara frånvarande någon tid, tillsatte ledaren Aron och Hur, för att med bistånd av de äldste sköta hans arbete. "När Mose hade gått upp på berget täcktes det av ett moln. Herrens härlighet vilade över Sinaiberget". Molnet övertäckte berget i sex dagar, som ett tecken på Guds närvaro; men under denna tid uppenbarade Han inte Sig Själv, eller meddelade något av Sin vilja. Moses väntade då på, att bli inkallad i den Högstes rådssal. Han hade blivit tillsagd: "'Gå upp till mig på berget och stanna där", och ehuru hans tålamod och lydnad sattes på prov, blev han inte trött av att vänta, och han lämnade ej sin plats. Dessa dagar av väntan var för honom en tid av beredelse, av ingående självprövning. Inte ens denne gynnade Guds tjänare kunde på en gång nalkas Herren och uthärda uppenbarelserna av Hans härlighet. Under sex dagar måste han helga sig åt Gud genom hjärterannsakan, betraktelse och bön, innan han var beredd, att omedelbart samtala med sin Skapare.