Ett barn på omkring tio år drabbades av frossa och feber och var inte benäget att äta. Mamman uppmanade henne: ”Ät lite av den här sockerkakan. Här är en fin kyckling. Vill du inte smaka på dessa konserver?” Barnet åt slutligen en stor måltid för en frisk person. Den föda som påtvingades henne var inte lämplig för magens hälsa, och borde inte alls ha intagits då hon var sjuk. Mamman baddade i ungefär två timmar huvudet på barnet och sade att hon inte kunde förstå varför hon skulle ha en sådan brännande feber. Hon hade fyllt på elden och undrade över att elden brann. Hade det barnet lämnats att låta naturen ta sin gång och magen ta den vila som var så nödvändig för den, hade hennes lidanden kanske varit mycket mindre. Dessa mammor var inte beredda att uppfostra barn. Den största orsaken till mänskligt lidande är okunskap om hur vi skall behandla våra egna kroppar.