Luthers bemödanden vid detta tillfälle blev inte utan goda resultat. Den stora församling som hade samlats fick tillfälle att jämföra dessa två män. De kunde själva bilda sig en uppfattning om den anda de visade och om värdet och sanningen i de olika ståndpunkter de intog. Vilka motsatser! Reformatorn, enkel, anspråkslös och fast, framträdde i Guds kraft med sanningen på sin sida. Påvens representant, självbelåten, överlägsen, högmodig och oresonlig, kunde inte komma med ett enda bevis från Bibeln. Ändå ropade han: ”Ta tillbaka. I annat fall kommer du att sändas till Rom för att få ditt straff!” |