Jag skulle vilja påminna de unga, som pryder sig och sätter fjäder i sina hattar, om att det var på grund av deras synder, som vår Frälsares huvud bar den vanärande törnekronan. När ni offrar dyrbar tid på att pryda era kläder, kom då ihåg, att ärans konung bar en enkel klädnad utan sömmar. Ni, som tröttar ut er själva med att pryda ert yttre, var snäll och kom ihåg att Jesus ofta var trött på grund av oupphörligt hårt arbete, självförnekelse och självuppoffring, för att kunna välsigna de lidande och behövande. Han använde hela nätter i bön på ensamma berg, inte på grund av Sin svaghet och Sina behov, utan för att Han såg och lade märke till era naturliga svagheter mot fiendens frestelser, på de punkter där ni nu blir besegrade. Han visste, att ni skulle vara likgiltiga för de faror ni befinner er i och att ni inte skulle känna något behov av att be. [Det var för vår skull, som han under höga rop och tårar sände Sina böner upp till Sin Fader. Det var för att frälsa oss från just den stolthet och lust till fåfänglighet och nöjen, som vi nu ger oss hän åt och som utestänger Jesu kärlek, (380) som dessa tårar utgöts och som gjorde att vår Frälsares ansikte blev mer märkt av sorg och ångest än någon människas.