Fursten avslog, att sända Luther till Rom, eller att förvisa honom från sina riken. Kurfursten såg, att det rådde allmänt förfall i samhällsmoralen. Det krävdes ett omfattande reformarbete. De invecklade och dyrbara föranstalterna, för att hindra och straffa förbrytelser, skulle vara onödiga, om människor blott erkände och lydde Guds krav, och vad ett upplyst samvete sade till dem. Han såg, att Luther arbetade för att genomföra detta, och i hemlighet fröjdade han sig över, att man märkte ett bättre inflytande inom kyrkan. |